onsdag, augusti 22

Vad hände



Tillflyktsorten Båstad är förbi. Numera är det fagra Askim som gäller. "Sommaren är över" som de säger, medan jag fortfarande undrar vart fan den tog vägen. Vilken blåsning. Här går vi, kalla in i benmärgen nio tio månader om året och inte ens lite medelhavsvärme kan vi få. Och Europa ska vara demokratiskt. Bah!




Köpenhamn i måndags var som det kunde tänkas vara. Mycket vin och mycket shopping. Dessvärre kunde jag räkna på min fingriga hand alla dessa snyggingar man såg, som oftast kom att visa sig vara turistiga svenskar. Världens snyggaste design jo jag tackar, men glömde de inte att ta hand om utseendet på vägen?! Trots bristen på ögongodiset klarade jag och Linnea oss gott på vinet vi badade i samt att jag levde gott på min nyinköpta handväska. Helt klart en heting.




Snuvad på konfekten sitter jag alltså här, liksom alla andra svenskar och undrar vad som hände. Är detta summan av växthuseffekten eller finns det någon form av uträknat mönster i vårt svenska väder som måste räknas på. För min del som ytterst atteistisk, invandrarvänlig, osolbränd, i desperat behov av ljusterapi samt Ramlösa granatäppleberoende, skiter jag högaktningsfullt i möjliga konspirationer. Jag vet att det fina vädret kommer nästa vecka, det har jag gått och vetat hela sommaren!




Kan inte annat än att säga att sommaren hade sina ljuspunkter, trots allt.




Nu ska jag sova i min egnaste säng. Godnatt.




söndag, augusti 12

Söndagsyra

Klockan är 14.08. Ungefär tolv timmar tidigare stod jag på ett dansgolv inne på Pepes och bara väntade på att musiken skulle sluta spela. Vi hade faktiskt varit där i säkert sjuttio minuter och min mage ropade på en korv med bröd och senap på. Inte för att jag på något vis vill göra smygreklam för Hamnkiosken Båstad men måste ändå erkänna att när timmarna blivit många och glasen lika så spelar det ingen roll om Emmy spräcker korvar eller att Emmeli snålar med sallad, inte fan bryr man sig. Ta mig på orden. Äckligt Gott.

Väl duschan och startklar för en arbetsdag imorse överaskades jag dessvärre av ett sms som jag missat under mina snabba bestyr. "Inget jobb idag, dåligt väder". Alltså vändes min sega morgon från "åh jag måste upp och gå till jobbet" till att istället bli "åh jag måste tillbaka i sängen för jag får fan aldrig jobba". Tack vädret.



Okej, beklagningarnas minuter är över. För den som inte orkade läsa allt utan hoppade direkt till sista raderna kan jag inte annat än att bara säga Good for you. Igår blev jag föresten liknad en player, ni vet en riktig sån stereotyp. Lite väl manligt kanske. Men jag måste ändå erkänna att jag är lite stolt, de flesta flickor klarar sällan att bli players utan att istället halka in på spåret Slampor -som den femenina beteckningen så underskönt kallas.


Puss och hej leverpastej