Återhämtning

Smilla drack av blommvasvattnet förut, undrar om rosvatten är farligt? Hoppas det, så hennes kropp kan få en mindre chock och kanske återgå till en normalt funtad treåring. Hade vart skönt, om så bara för en dag.

Rundan i stan med min älskade och vanligt förekommande Emmy var härlig. En och annan kraftansträngning krävdes från hennes sida då hon inte var jättenykter igår, men jag tror hamburgaren gjorde susen.

Efter klagomål från en anonym källa tar jag här med bort fotot från den härliga vistelsen i staden. Visualisera.

Njuter av sommaren /Cecilia

Glittrande

Femton hela minuter innan mobilen skulle ringa hysteriskt för att få mig ur sängen igår morse väcktes jag av ett tjut. Det var Maya, med sitt "ja ha kjäkits, ja ha kjäkits!". När mamma kom inrusande till rummet näst intill mitt 05.00 den morgonen insåg hon snabbt att Majsbajs inte alls hade kjäkits utan i själva verket pratade i sömnen. Fjorton minuter gick, efter det stängde jag av inställningen på mobiltelefonen för att slippa höra det förbaskade jävla ljudet av vad som kallas väckarklocka. Jag tror inte det finns många människor i landet som har lyckliga känslor förknippade till det oväsendet.

Väl vid Skånegatan 27 hos "Sarah med H" börjades intaget av alkohol. Halv åtta på morgonen med endast en Wasa-knäckemacka som grund. Några vindruvor och en massa foton på det och sedan bar det av till källan av den rådande lyckan- Vasa Högre, numera även kallat Schillerska gymnasiet.

Ruset blev starkt vid utsläppet vill jag lova, Johannas öga grät. Hon skyllde på linserna men jag vet nog. Handen skakade och glädjen tog sig utlopp genom att få min kropp att hoppa och skutta febrilt framför den stora stenbyggnaden, för över hundra år sedan placerad i Vasastan, Göteborg. Sökandet efter familjen började och rätt som det var såg jag två känningar, på raden längst fram. Som tvåmånaders bebis med tjockt mörkt hår hade jag äntligen fått min plats i offentlighetens starka solsken. Jag fick mina femton minuter i rampljus och jag ska leva på känslan länge. Eftersom jag var så sexig i mössa drogs många ögon åt mitt håll.. eller var det kanske för att min klänning åkte perverst långt ner ibland. Vem vet. Jag nöjer mig med det jag kan få.

http://www.schiller.educ.goteborg.se/aktuellt/student07/fotogalleriphp.php

Att "vi i alla fall hade tur med vädret" var förmodligen det sista man skulle kunna uttala denna glädjens dag. Visst, det regnade ju inte. Men blåsten var hårdare än sten och planerna om ljuvlig servering utomhus fick efter tappra försök bytas ut och tvinga gästerna inomhus. De fasthäftade tallrikarna fick med våld dras av bänkarna vid avdukning. Efterätten avnjöts som tur var i vårt korvstoppade vardagsrum, med vin och härligt sällskap glömde jag totalt att dricka kaffe.

Presenter, presenter. Jo tack, några sånna fick jag också. Laptop, digitalkamera, guldhalsband, chocklad och örhängen för att nämna några. I ärlighetens namn var detta nog den bästa tisdagen den 29 maj jag någonsin kommer uppleva. All ära ger jag åt de som älskar och tycker om mig mer än nyponsoppa (som jag förövrigt avskyr).

Kvällen slutade i staden, Babar samt Keybar och slutligen McDonalds. Härliga stunder, glittrande under.

Nu har jag hela sommaren framför mig. Ser fram emot mitt Båstad.

Tack

Fartfyllt

Min första date för kvällen var min mor, jo det kan tyckas låta lite märkligt. Utan henne hade jag aldrig kunnat ta mig till Emmy Kjells residens via mormor och sen till Emmy Kjells restidens för andra gången då jag bestämde mig för att åka hem och byta kläder (fast trejde gången jag behövde åka hem för att hämta leg. fick Bella agera chaufför). Min andra date var telefonen, min älskade skittelefon. Efter två dejter på en och samma kväll fortsatte jag i ungefär samma riktning. Min tredje dejt var ingen mindre än en 42 årig man, nyutkommen från någons svensexa. Alla vet vart Alingsås ligger, ungefär. Denna man bodde däremot några mil extra in i landet Gud glömde, vilket gör att jag definierade mannen som bonne. Tredje gången gillt tänkte jag men misstog mig. Jag bjöd mannen på ett tuggummi samt en pratstund på en bänk men gick sedan vidare till kvällens slutdestination. Dejt nummer fyra.

Efter en lång natts sömn staplade jag likt Bambi på Nils Ericson Terminalen tidigt imorse. Klackarna gled på det nypolerade golvet och jag kände hur jag hade glömt lägga ifrån mig min kudde, för den satt fortfarande kvar i huvudet. Väl där, med en liten rosa ros i kruka tillägnad min mor, stötte jag på dejt nummer fem denna helgen. Han var en lång och ståtlig man i sina sämsta år, lite efter fyrtiosju skulle jag tro. Med tillhörande blottarrock och apoteketpåse i högerhanden. Citat: "Du är en vacker kvinna", slut citat. Härligt att höra en lördagskväll av rätt person, förjävligt att höra en söndagsmorgon på centralen av en fortfarande berusad invandrare. Dock bör man se allt positivt och eftersom det är söndag idag gör jag det. Jag tackar alltså för helgens dejtande, hatten av till samtliga. Ni gjorde alla mina 24 timmar.

Väl hemma i Askimland är jag inte lika positivt laddad. Skulle vilja sova tills på tisdag men det vill inte mamma att jag ska göra.

Älska MER.

Spöktimman

Emmy är rastlös, "ville gå en runda" sa hon nyss. Pucko. Det är säkert flera minusgrader ute och jag har ingen som helst övernaturligkänsla att vilja gå ut och frysa en runda. Vi kan prata hemma också, i den varma soffan. Punkt.

Efter en fenomenal film, en fenomenal makeupstund och till lika underbart fenomenalt popcornätande har vi nu nått timmen då vi båda lätt hade kunnat somna sött. Men som gäst har jag en gästsäng att bädda upp och som värdinna har Emmy en gäst med en gästsäng som måste bäddas upp. Vilket alltså resulterar i att hon inte kan sova förän jag kan sova. Alltså inte än på en stund då jag sitter här och knapprar för fulla temuggar.

27 är en bra ålder att gifta sig anser en halva utav oss. Den andra är tveksam men medgörlig. Däremot fruktar den osäkra halvan inför den dagen då hon hunnit fylla 35, är singel och inte haft möjligheten att få gifta sig. Skrämmande. Små flickor lever för att få gifta sig. Inte bara för att kunna skryta med att ha hittat den perfekta mannen utan snarare för att man hittat den perfekta klänningen, perfekta kyrkan, perfekta blomsterarrangemanget och den perfekta mannen att vänstra med. Det där med bröllop har med andra ord inget som helst att göra med brudgummen. Punkt igen.

Emmy behöver fint toalettpapper och fint toalettpapper har hon fått. Mycket nöje.

Puss och kramar från den eviga singeln.

Allt löser sig

Med hjälp av lite extraction och attraction gjorde Mattias det möjligt för mig att se mina bilder från i onsdags. Måste erkänna att jag löste största delen helt på egen hand (påstå dock inte detta för någon inblandad, de må kanske hävda motsatsen).

Såhär blev det

Såhär var det

Såhär gick det

Tack Victor

Bloggiblogg

Som femte dagen med en svindlande huvudvärk, magont och en trötthet som inte går att sova bort vill jag inget annat än att bli bättre. Sjukdomen har helt klart vart studentklänningevänlig. Den passar nu. Men jag har inte haft någon som helst kraft att reflektera över den lustiga studentbal som rådde i onsdagskväll.

Min hjärtliga vän och tillika kavaljer för kvällen var Victor. Med mina härliga klackar blev jag nästan längre än honom, tack vare hans utomlandsvistelse var jag också mycket blekare. Med andra ord får jag helt enkelt satsa på att va brunare än alla andra på studenten istället!

Dessvärre ville inte fotona från onsdagskvällen uppenbara sig på min skärm så jag får snällt vänta tills det löst sig. Men tills vidare går jag runt i tron om att jag såg hyfsat frisk och kry ut och att jag dessutom såg bättre ut än många andra på trädgårn den kvällen.... glömde ja säga att ja går på Schillerska. Det förklarar folks utstyrslar samt musikvalen under kvällens gång.


Vill gärna understryka min avsky mot skolans upplägg såhär i sommartider. Flera veckor har gått och en till kommer gå förbi, helt tom och utan några som helst lektioner kvar att delta under. Efter dessa tomma dagar har vi vår kära student. Hade det inte vart roligare för mig om ni kunde ändra detta och låta os sluta redan denna tisdagen.

Tack på förhand och Puss

Nära och okära

Man tror att man känner en person, man lever efter regler som satts upp och man tar det för vad det är. En vacker dag kommer däremot den där middagen som får allt att vända. Pastan blir kall och salladen är blaskig. Hade det vart en vanlig dag skulle pastan aldrig hunnit bli kall och salladen hade smakat som vanligt, men eftersom det var just denna dag fick det bli så.

I varje krets av människor finns osagda sanningar som sporadiskt flyter omkring. Dessa sanningar är osagda just eftersom dessa osagda sanningar sårar. Sanning eller ej, ibland behöver den komma ut. Ut i det ljuset som kan vara så svårt att stå i eftersom det tenderar att blända starkt. Var, när och hur är också en faktor som spelar in. Oftast blir det fel plats, fel tid och helt upp åt väggarna fel sätt.


Somliga dagar är jag glad att jag är jag, resterande dagar funderar jag lite över det. Efter noga eftertänksamhet är jag trots allt glad att jag är jag. Minder kul är det för de människor som tenderar att få sanningar slängda på sig av just mig. Måste kännas hårt att stå i sanningens ljus ibland. Det är alltså inte lätt att inte vara Jag ibland.

tack för mig

Skit

Grattis till samtliga! Det är nämnligen er turdag just idag. Eftersom det jag tidigare skrev och tänkte publicera försvann (cred till mormors dator) och ni därmed är skonade från ordbajsandet.

Efter raderandet bslutade jag mig för att inte ens på långa vägar försöka skriva något i stil med det som försvann utan istället stänga av datorn för att titta på tv med min käraste mormor. En liten stund ville jag dock tillägna er och med det skriva av mig angående resterande veckodagar.

Tycker bara att det borde vara till allmän kännedom att jag, Johanna Cecilia Johansson, imorgon kommer behöva stiga ur sängen halv sex för att hinna med det förbannade tåget. Efter ankomst i Båstaden bär det vidare med Empem till Malmoe för shopping. Tyck synd tack.



Okej, dags att se över mina stora besparingar på Nordea.se. Fick just en liten liten släng av illamående. Mycket märkligt. Men jag köpte en jävla fin klänning idag som kan få mig att må bättre imon.

Puss och hej.

Jag är bra

Kära vänner, jag vill minnas att jag någongång tidigare nämnt att jag är lat. Men hejda er i tanken! Jag har idag både använt mig av en damsugare, golvmopp och diverse fönsterputstillbehör. Med andra ord- jag är fan inte lat. Sen att jag fick en slant för det också kanske vänder på historien och därmed istället visar på att jag är pank. Men det är ju inget nytt under himlen.

Nåväl, jag kan ju även meddela att jag inte har några som helst vanliga lektioner kvar i skolan. Det dumma är bara att jag inte tar studenten förän den 29 maj. Så firandet får vänta. Fem dagar i Båstad får däremot ses som förtidsfestning på hög nivå. Tåget lämnar stationen tjugo i åtta, torsdagmorgon, och anländer till destinationen i lagom tid för att vi ska hinna göra en heldag i Malmö. Härligt Härligt säger jag, jobbigt att köra säger Emmy.

Eftersom jag har en sån sjuhelskottas konstnärlig ådra i mig har jag gjort egna inbjudningskort till min student. Ett mycket dåligt val. Frimärkena kostar ju fan skjortan. Sist jag köpte ett sådant kostade det nog fortfarande 2.50 om jag inte minns fel. Kan ju bara säga att dom är rosa, vad annars. Jag kan också nämna för alla er som inte får något så innebär det inte att ni inte är välkomna, men om vi vill ha ett får ni sätta in fem kronor på mitt konto hos Nordea, för frimärke!


Nu ska jag se till att de små rosa rackarna får rätt adresser på sig, och vipps kommer det ligga i några lyckligas brevlådor inom kort.

Puss till alla /Dessutom kan jag ju klämma in att jag är så jäkla bra också, när jag ändå är i svängen (vart ska man skriva det om inte i sin egnaste blogg).

Hittar ni däremot en massa skrivfel i texten kan jag bara säga till mitt försvar att jag inte bryr mig om att korrekturläsa.

Snabbmat

Varför är det alltid på det viset att när man ska till stan för att köpa sig något fint hittar man bara massa fult. Fem timmar till ingen nytta, minuter av mitt värdefulla liv som kastas i den äckliga kanalen som flyter genom vår hjärtliga stan. Meningslöst. Mina skor är inte heller sköna att gå i.

Det här med att skölja munnen med lite coca cola lät inte helt dumt om ni frågar mig, det är absolut studentklänningevänligt enligt min mening. Lite som flour, skitbra för tänderna. Bara att gurgla några minuter, njuta av och sedan spotta ut.

Sitter egentligen inte här och skriver för att jag har något utomordentligt ultraintelligent att säga, mest för att människor i min omgivning börjat tröttna på att läsa gamla inlägg. Men här har ni lite att fördröja era ödsliga liv med, själv har jag inte tid att fortsätta. Måste gå ut till mormor och titta på godiset hon äter (skulle kunna tugga lite och sedan spotta ut kanske....)


Shit va jag är bra. puss och hej