Storstadsideologi

En gång storstadsflicka, för alltid storstadsflicka. Sanna mina ord. Jag vill minnas att jag som litet flickebarn aldrig drömde om vidsträckta ängar, ljuva skogspartier eller sommarskön grönska. Ett litet rött hus vid vattnet var inte heller det med i bilden. Mina tankar vandrade iväg till ihopfantiserade planlösningar av smakfullt inredda våningar i stadens inre. Med en grönskande men mycket liten innergård, med soptunnor någonstans i skymmundan och med offentliga gungor för barnen och med stadens brus ovanför taknocken. Kanske är det för att man som betongbarn från Askim, en förort till Göteborgs kärna, aldrig lärt sig uppskatta naturen och dess läckerheter i allt för stora doser åt gången. "Lagom är bra" som en hel nation i okänd världsdel brukar säga!

Detta med natur uppskattas bättre och lättare i mindre portioner vill jag säga. Man ska inte forsera detta unket överskattade fenomen på dagens ungdom. Mer datorer och snabbmat åt folket! Skämt å sido, jag ser naturen som något vi bör värna om och jag vill därför inte bidra till växthuseffekten genom att bosätta mig på landet. Genom det skulle min stora bil av nyare modell hosta ut en massa avgaser varje dag då jag fanatiskt och likt en schizofren drar gasen i botten in mot stadens gator för att shoppa. Alltså helt galet onödigt.

Jag vill lova samtliga att jag aldrig ska flytta ut på landet. Tio fingrar upp till mannen där uppe. Hellre en semesterstuga på okändplats någon gång i framtiden, då det kan uppskattas mer.

/Uptowngirl

I sus och grus

Dagarna går snabbt när man har roligt. Det är därför som sommaren segar sig fram likt snigeln Victoria tryckte upp mellan tårna igår när hon gick barfota i gräset. Långsamt alltså. Halva sommaren är kvar men trots det är den nästan slut, en efterlysning på solsken bör göras. Kanske ska sätta upp en såndär härlig lapp vid ingången till ICA och göra lappar längst ner med telefonnummer på. Helt klart bud på.

Gårdagens bravad övergick långsamt i en mycket mycket lång och utdragen morgon, till sisådär klockan tre på eftermiddagen. Efter det blev det frukost och tack vare mina händelserika senaste 15 timmar kände ja hur bakfyllheten smög över mig. Härlig känsla det där. Då vet man att man gjorde ett bra jobb kvällen innan.Och som vi jobbade bra kvällen innan! Victoria, Jessika, Emmeli, Emmy och jag. Förmodligen är det så våra hamnmöten skulle sett ut om de slutade envisas med att servera kaffe och fralla varje gång istället för alkohol. Så dumt.



Nu får det vara nogför ett tag framöver, dags att städa undan efter gårdagens förfest som jag knappt han närvara på. Trots det ordnade jag fyllan skitbra på ett mästerlikt vis. Men städa ska jag och städa gör jag.

Hej sålänge/