torsdag, maj 22

Ett problem

Då var det dags, för att bara varit hemma i ett dygn känns det som om jag har en hel massa mer än jag förtjänar emot mig. Dels råkade jag ta med mig en kanonförkylning hem från Alicante och till råga på allt är flygplanslocken fortfarande kvar i öronen. Med andra ord, jag är halvt döv.

Jag råkar vara bjuden (jo, jag har vänner) på maskerad på lördag! I vanliga fall skulle detta vara ett välkommet inslag i vardagslivet, men just nu känns det tungt. Det är ingen vanlig maskerad- här gäller det att maskera sig som en karaktär i tecknad/oteckad film. Jag brukar se mig själv som någorlunda kreativ men eftersom detta inte är som i vanliga fall har jag nu gått i flera veckor utan att komma på ett skit. Skit igen alltså.
Kom på någon bra maskeradutklädnad och en kram utlovas!
Väl hemma från semestertider plockade jag snällt fram de spanska paket jag omsorgsfullt pressat ner i väskan med våld för att få igen.
...Helgdagsmarsipan åt far och finfin ring åt mor, och tre små Kinderägg åt lilla lilla systrarna (sjungs med Bä bä vita lam-melodi). Jag vill ha mer paket gnällde Maya med sitt Gemma Wardansikte och Smilla stirrade närmare och närmare sin solfjäder som om det fanns en hel vetenskap gömd mellan det lila mönstret. Felicia fattade genast vinken och gav sig ut för att skryta inför sina vänner, medan de två förstnämnda fortfarande än idag är en aning osäkra på meningen med denna ihopfällbara makapär.
Jag är nu inne på min tredje kopp te denna timman. Har slutat dricka mjölk i, det tar för lång tid att ställa fram och ställa in mjölkpaketet i kylen varje gång.
Hasta luego eller hur de säger

tisdag, maj 13

Jävla skit.

Just nu mår jag sådär dåligt man kan göra när man ska ut en kväll och ingenting i garderoben vill kännas rätt. Då sätter jag mig bara ner och börjar ta på mig mysbyxor istället, dra täcket över huvudet och vill bara sova. Så känns det nu.

Den enkla förklaringen till mitt nuvarande måeende är det att jag imorgon onsdag ska flyga hela den långa vägen ner till Spaniens östkust. Flygingen eller solresan i sig är inte den bidragande faktorn till det hela. Nej. Jag upptäckte nyss att mitt pass gick ut för en månad sedan. Sånna motgångar orkar jag inte.

Så imorgon gäller det för mig att le hos farbror polisen på Landevetter airport och hämta ut mitt tillfälliga pass för strax under 1000-lappen. Känns sådär motiverad till det med tanke på att det är ungefär var jag betalade för mina flygbiljetter.


Hoppas fan resan blir kul nu. Annars ska jag ha pengarna tillbaka. Känn ingen press Emmy.

tisdag, maj 6

Mycket mening

Med en kopp grönt earl grey te på ena sidan och min enstänglade orkidé på andra sitter jag nu vid mitt gamla nötta skrivbord. Tyck inte synd om mig för att jag tvingas dricka grönt te, att mitt skrivbord ser gammalt ut eller för att min orkide bara har en stängel (eller vad det nu kallas i ental) Ack nej, tyck om mig för att jag dricker teet, köper alldeles egna blommor och har en känsla för stil.

Skämt å sido. Idag har varit totalt meningslös i den meningen att jag inte gjort mycket värt att nämna. Så inte heller senaste helgen då jag jobbade på Plantagen här hemma i Askimland och somnade halv åtta på kvällarna. I hårda drag draget. Efter en kort storhandling på coop har jag nu återvänt hem för att slå mig till ro i mitt stökiga rum. Så mycket ro man nu kan få med en Smillasyster.

Godkväll Göteborg

torsdag, maj 1

Sista Aprilen

I mitt horoskop, som jag för övrigt inte tror ett skit på, står det att jag ska ta för mig. Motsägelsefull som jag är ska jag se vad som händer, om jag tar för mig lite alltså. Som om det vore något nytt.

Igår var det studenternas glansdag. Chalmerscortege i alla ära men när de åker i någorlunda halvsnabb takt förbi och man i i periferin har hundratals människor som flimrar framför dina ögon är den slarvigt skrivna texten på ekipagen något svårläsliga. Ett tips till chalmersisterna är att dricka mindre öl under uppbyggnationen. Free of charge.
...Mindre ris och mer ros, jag vill trots det säga att min valborgsmässoafton var förtjusande i vissa stunder. Dessutom kan jag numera titulera mig mästare i Hoppborgsliggande. Tro mig, det finns vissa skillnader i att hoppa som sjuåring på något lokalt jippo och under alkoholinfluenser som 20åring.

Men kvällen tog även slut denna gång. Och livet går vidare. Resten av veckan ska spenderas i ett gigantiskt växthus, så även kallat mitt nya extraknäck. På tal om knäck, nu blev jag lite sugen på att spendera morgonen framför en soluppgång en varm julidag.

Det var allt för idag. Peace