Fulla kineser i obekväma skor

Fläskfilé, en släng av rotfrukter direkt från ugn samt en och annan liten oskalad potatis tillsammans med en skvätt sky för att inte få det allt för torrt. Så ser menyn ut. Inte att glömma är salladen med fetaost, rödlök och lite ruccola. Härligt. Det är nyårsafton.
...Laxmackan till förrätt och kletet i glas till efterrätt vill jag också påminna om. Jag ska laga allt själv. Med två hjälpande händer från Emmy får vi hoppas. Vem vet, annars kanske vi får beställa hem lite kinamat istället. Nej föresten, jag tycker inte om kinamat. Det måste bli bra!

Årets första timmar ska förhoppningsvis firas på den bredaste gatan i stan. Dvs. om vi hinner in i tid. Sedan vidare in alla sju till Aveny no.1 för en lång kväll i obekväma skor. Det är helt klart värt det.

I värsta fall får Emmy en allergichock, dör, och blir i sin tur okapabel till att hjälpa till i köket. Maten blir förstörd och jag blir nappad av en kinagubbe som utger sig för att köra hem kinamat. Det vore förjävligt. Värre vore det om Emmy överlevde, gjorde iordning maten och allt blev perfekt. Kommer det trots allt en kinagubbe och kidnappar mig i alla fall blir jag förbannad.

Ser lite fram emot den lilla svarta, bubblet, musiken och festen. Nyår, här kommer jag!

goda juletider

En liten Cicci balanserade på en liten liten liten spindeltråd. Fredag. Lördag. Söndag. Tisdag. Onsdag. Alkoholhaltiga drycker i händerna och huvudet på sn'e. Så kan senaste veckan summeras och jag mår som jag förtjänar. Ska gå och äta frukost snart. Klockan är 1500. Nu ska jag inte gå ut förrän på nyårsafton! Lovar.

För övrigt har det inte hänt mycket annat med tanke på att livet kretsat kring taxibilar, alkohol, dj's, deras musik och bakfyllor. Med andra ord, jag ska bli bättre. Ett nytt år en ny start eller hur är det man säger. Konstigt det där egentligen att man har nyårslöften såhär vid årsslutet. Det är bara en ursäkt för att få skjuta fram sina problem och slippa ta itu med de tills sista timman. Lustigt. Hade jag rökt hade jag lätt haft det som nyårslöfte- att sluta. Det är så förbannat äckligt ärligt talat.


Puss på dig

oh no

Jul i vårt hus

Klassikern är här. Morfar, kusin 1, kusin 2 och Smilla sitter i soffan. Mamma ställer fram glögg och knäck medan alla intensivt tittar på Kalle. Det kallas julafton och den var här redan i morse. I form av julstrumpor fyllda med små presenter och tomtechoklad välkomnade den oss till denna snöfria dag av härligheter. Kaos.

Det finns de som smiter julen och dess tillhörigheter och vistas på annan ort. Det finns också de som gör det motsatta. Stannar kvar och slåss. Jag har slagits hela dagen och jag är helt slut. Tänkte gå ut idag men jag fryser så förbannat. En riktigt härlig förkylning har jag dragit på mig.

Dagens citat.
Mamma: Såg ni tomten nu när ni var ute?
Stora kusin Jonas: Mm..Roadkill..

Visst är julen härlig. Puss på er.

Hemligheter och fyllesnack

Eftersom jag igår, tillsammans med Katarina och hennes käre bror Karl, var och ordnade till mormors och mammas julklapp kan jag inte berätta vad vi gjorde mer specifikt än såhär. Med tanke på att mamma mer än gärna går in och läser min blogg och det alltså inte skulle bli en sådan kul jul om hon fick veta. Överaskningsmomentet rubbas. Men förutom den där stora hemligheten vi hade för oss igår gick vi dessutom ut på kvällen. Med mat och vin i lika stora mängder som Nilen (mängder rödvin dvs) förberedde vi oss för en utekväll som bar både till nedre delen av Avenyn samt den övre. Berså. Park Lane. Och några stopp på 7 eleven.

Nu sitter jag här med tjocka kläder och en glöggmugg brevid mig. Mina nattliga samtal igår, även s.k fyllerigningar, får jag se över lite bättre. Man kanske ska ta för vara att börja spela in sina telefonsamtal så man har lite bättre koll. Som Katta skulle sagt; Typiskt Dåligt.

God Jul

Uppdatering

Nittiosju och en halv timme är nu avklarade denna månad. Att jag nu gick och drog på mig en liten feber får tålas. Men en sak är säker, nu vill jag inte jobba mer. Jag är inte starkare än såhär. Det får vänta.

Vår familj har fått två julkort denna veckan. Det är så himla mysigt när det dimper ner en liten leende tomte i brevlådan som man sen kan placera på någon ytterst strategisk stans för att så fullt som möjligt kunna visa upp för beskådning. Tyvärr var inte något av korten till oss. Båda var till en annan granne Johansson, som nu alltså blivit utan. Jag funderade kort på att behålla ett. Man blir ju inte annat än lite ledsen över att behöva ge det till någon annan när man väl fått det. Det är alltså lite tragiskt det här om att vi fått en massa julkort, samtidigt som inget var ämnat för oss. När jag läste kortet tänkte jag först "Vi känner ingen Bosse & Inger?!". Så det får väl bli att det lämnas över till sin rättmätiga ägare.


Som sagt tidigare, jag har en liten liten feber. Ändå har jag suttit och kämpat med nougat, mandelmassa och kladdig blockchoklad hela eftermiddagen. Samtidigt strålar Carolas skönsång ur högtalarna som har gjort det hela smått enklare. Mm, julmusik.

Slutdiskuterat.

All I want for christmas..

Vare sig man vill eller inte är julen officiellt här. För en del stora butikskejdor har den varit här sen i oktober, för oss döda sen ungefär någon vecka tillbaka.

...Vad hör då julen till? Enligt livsstilsmagasin ska vi ta vara på vår tid, spendera den på familj, oss själva och vänner. Utan materiella funderingar eller krav. Skitsnack. Julen är till för barnen, så har det alltid varit. Vad vill barn ha mer än någonting annat- julklappar! Därav spricker den idylliska bilden av att kunna fokusera på annat under dessa tider. Det vore någon form av våldsbrott att inte ge sina barn julklappar den 24de. Vad är annars julen, från små ögon sett?

"Barn får så mycket ändå, varför ska man ha en dag om året då det Ska ha mer." Det skulle jag vilja vända och formulera om. Om man är så anti detta årliga presentgivande kan man väl istället sluta kasta leksaker och prylar i huvudet på barnen resterande dagar av året. Man tvingar på barn saker de inte behöver i tron om att de ska uppskatta vardagslyx och få smaka lite på hur det kan vara att bli tokig av för många alternativ (Lite ungefär som när man ska välja gymnasieskola. En väl värdig förberedelse inför tonåren, helt klart).

...Har svårt att se hur man ska sluta med julklappar på jul. Klapparnas tid. För att istället kunna ge ungarna resten av året. Enligt min mening hade jag hellre gjort en stor grej av presentgivandet. Äta god mat, dansa runt och sjunga sånger som på engelska skulle låtit mycket underliga, få vänta spänt på att julstrumpan ute i vardagsrummet ska fyllas under natten och trycka i mig en massa julgodis i samband med mottagandet av presenterna jag får. Som barn. Det är så barn tänker. De vill ha mystik, fantasier och spänningar. Om inte mammor och pappor medlemmar i denna inofficiella antiorganisation unna deras avkommor detta borde de ge bort barnen till någon som vill.

Med andra ord, ge de stackars barnen lite julklappar och sluta gnäll på att de har allt. Det är ingen annans fel än ert eget.

God Jul och sådär

Festligt

Okej, tillhåll är ordnat. Högsbo. Kapplandsgatan 57. Jag har i alla fall för mig att det var nummer 57 hon bodde på. Min mormor alltså. Det är nämligen där vi ska vara och för ögonblicket sitter jag och funderar ut tema, mat och utgång. Med andra ord- det är bäddat för fiasko. Det blir alltid sämre än man tänk sig om man siktar mot stjärnorna. Men i min ensamhet måste jag ha ett projekt, ungefär som folk (helt oförståeligt) går och skaffar hund. Det är deras projekt, jag ordnar nyårsfest.

Idag var jag i stan igen, kom hem igår med saker till mig själv. Inte alls tanken. Men idag har jag tro det eller ej köpt en julklapp, bara resten kvar nu! Sen att jag gick in på Zara och gick ut igen med en liten papperspåse behöver vi väl inte nämna för någon.

Sen vill jag bara efterlysa de två idioterna som anser sig tycka vikarierande dagisfröknar är okultiverade till yrket. Bara för att alternativet finns behöver ni inte sätta er röst på det. Förstår ni väl?


Nu vill jag gå och lägga mig. Får se hur det går med den saken.

Söndag

Jag är hemskt ledsen alla mina trogna läsare. Jessica bland andra. Idag har jag ingen världskris att lösa, inga samhällsproblem att diskutera och inte heller någon att klaga på. Jag vill bara säga att min helg varit väldigt bra. Mycket tid med systrarna. De tre små grisarna.

Gårdagen bestod av en hel del alkohol och julkalas med områdets alla julfanatiska familjer. Inte nödvändigtvis i den ordningen och inte heller nödvändigtvis i samhörighet. Alla barnen fick ansiktsmålningar gjorda- så även mamma. Hon ville vara fin inför sitt julbord med jobbet senare samma afton. Och fin blev hon, med fjärilar glittrande på arm och kind. Succé.

Jag hoppas samtliga förstår den paradox till titelbyte jag gjort. Om någon mot förmodan lagt märke till denna betydelselösa händelse. Som de flesta vet tar jag detta inte på så stort allvar och orden i mitt eleganta lilla forum bör läsas därefter.

Pussar utdelas till er alla som står ut med mig.

.

Vad vore en kväll på Liseberg..

Dags för julstress. Den kom över mig som ett täcke vid sängdags. Vem förväntas få en julklapp och vem vill jag slänga min fria tid på att försöka hitta en till. Som det ser ut nu finns det inte många i människosläktet som jag gärna vill anstränga mig för att hedra i dessa mörka tider. Inte där jag går runt och är trött konstant. Sover hellre än åker och shoppar. Undrar vad som hänt med mig..

Liseberg har öppnat för andra och sista gången år 2007. Att det råder myspys på högsta nivå är lika sant som att det sällan snöar på julafton. Ge mig en dos Lisebergsmys, en lika stor snöpåjulaftondos och en sked pepparkakshusbygge så klarar jag mig året ut även i år. Av någon anledning får man inte samma känsla om jag tar med mig systeryster till Liseberg som om någon annan vill gå dragandes med mig. Suck.

Om arton dagar är det julafton, om ytterligare några dagar är det nytt år. Nyår. Borde man planera in i detalj, köpa fyrverkerier och sätta ribban högt eller ska man vakna upp den sista december och hoppas på det bästa? Det är frågan. Att fira or not to fira. Jag röstar på det förstnämnda och om så blir ska det planeras detaljer! Är lite sugen på att leka festfixare, om jag bara kan få tag på ett tomt hem. Anyone?

Älska MER

Halleluja

Jag skrev och jag skrev och jag skrev. Men ärlig talat. Jag orkade inte mer, blev förvirrad av alla mina bra tankar och rörde ihop allt till en enda stor härlig gryta. Så jag tog bort det.

Vad det handlade om? Ja, vad tror du. Religion. Så klart. Och jag är trött på det. Jag kan inte för hela mitt hjärta och högra fot förstå hur intellektuella människor världen över tror. Hur de kan dra något sådant banalt över sin skugga och förstöra sin personbild på detta vis. Vissa anser att en religiös tro får dem att tillhöra något. Jo, tack. Men enligt mig tillhör de bara den skitstora skara av ointelligenta varelser som låter sig luras in i en saga som inte ens har ett lyckligt slut. Vad är det för kul saga kan man fråga sig.

Med andra ord, religion har jag svårt för. Jag är inte uppvuxen med det och jag döpte mig som sjuåring för att få en massa presenter. Jag är inte ens konfirmerad. Man skulle kunna trycka ner mig som sjuåring i strävan efter materiella ting och därmed förklara mig som en mycket dålig människa just därför. Men jag vet inte, tänker inte gå så djupt inom etiken att jag vill dra det vidare.

Faktum kvarstår, jag blir irriterad på religion. Det fascinerar mig hur stor slagkraft det haft. Men om sanningen ska fram irriterar det mig. Jag blir trött på fundamentalister som ska hedra sin religion till höger och vänster, upp och ner,som tar till sin religion som försvar och som gör märkliga saker i trons namn.
...När det går så långt att religiösa samfund uppkommer rent genom personlig vinst har det någonstans på vägen gått för långt. Förlåt Ron Hubbard men du var en smart idiot du. Det är patetiskt och jag tycker synd om de som fastnat i hoppet om att tron ska rädda deras syndiga själar. Det är allt det går ut på, skuld. Skuld får människor att böja sig inför de större och mäktiga i tron om att bli frälsade.

Fan nu blev det långt och snurrigt i alla fall. Inte meningen. Ni vet vad jag tycker. Jag är bäst och det är inte du. Nej, men skämt långt åt sidan, när man tänker på det riktigt riktigt mycket inser man vilken egendomlig värld vi lever i. Helt galet.
...Skulle vilja ha lite motstånd. Det är så lätt att sitta här och slänga ur sig spydigheter om ett ämne när man inte har någon att försvara sig emot. Tråk.



Tack för att du lyssnat.

En sann fundamentalist i härlig kristen anda.