En dos vardag.

Alla människor är inte lika mycket värda. Det är en omöjlighet. Se bara till allas olika egenskaper och särskilda drag, det finns ingen som är värd det samma med tanke på att vi inte är de samma. 'Du är unik' brukar man få höra, ja jag tackar. Men när du väl ska värderas är du inte mer värd än killen bredvid dig på bussen. Det är urdumt resonemang. Är du unik är det klart som fan du inte är värd det samma som någon annan. Antingen mer eller mindre.

Människors sätt att se på sig själva har en dubbelmoral gentemot människovärdet. Vi kan inte vara unika och samtidigt vara lika mycket värda. Fråga Knut Knutsson på SVT, han skulle hålla med mig i det påståendet. Värderingen sitter i dels vad du tillför till världen, hur du gör det och varför du gör det. Vi har sällan samma motiv som någon annan och vi har sällan samma standard i utförande. Gör världen en tjänst och inse att du är unik, värdera och framför allt nedvärdera människorna omkring dig! Jag tror vi alla skulle behöva en dos av verkligheten ibland, innan det är försent.

Tack och godnatt.