Tvivel, Hopp och Kärlek

I min sjukdom låg jag hemma i vår stora vita soffa (otroligt korkat med tanke på alla barn) och tittade på The Oprah Winfrey Show. För att göra historien kort var det någonting om en kvinna som tidigare trodde på Gud, Jesus och hela baletten. Men efter hennes mans tragiska död började hon tvivla.

Det är här Mina tvivel kommer in. Är det inte lite konstigt att man kan påstå sig vara en god kristen hela livet, tills någonting fruktansvärt händer. Tills det inte passar en längre och man inte tycker det är rättvist. Personligen tycker jag det verkar lite löjligt att fram till den dagen man råkar ut för något älskar Gud dig och din familj, du har pengar och hälsan och du är fanimej värd det. Men så fort bomben slår ner- pang- då vill man inte vara med och leka längre. Är det inte konstigt. Lite som att vara vegetarian fram till den dagen mamma lägger på en stor fet stek på grillen.

Det är precis som om att världens alla problem inte existerar så länge du själv inte är drabbad. Ser man inte finns det inte. Det är kul så länge jag ligger i gräddfilen. Ja, ni förstår. Är det inte jävligt fegt att tro på någonting as long as it works for you. Total idioti.
...Jag har svårt för att ta ett sådant påstått kristet levnadssätt på minsta allvar, jag är dessutom trött på att få uppslängt i ansiktet att Tro är något djupare än att man bara kan dra linjer sådär kors och tvärs som jag gör just i detta nu. Då frågar jag mig själv, står kristna, muslimer, judar, hinduer och alla dess förgreningar utanför de etiska regler resten av världen går efter. Som människor generellt använder sig av.

Naturligtvis får man sörja döda och ifrågasätta människoöden, det är ett steg i bearbetningen. Ren psykologi. Men var det då äkta kärlek man tidigare hade till sin tro om man kan svikta bara för att man själv inte har det bra just för stunden. Gud hjälper den som hjälper sig själv kanske inte känns så kul längre vid just den stunden..samtidigt som undernärda kvinnor i Kina kämpar varje dag för att försörja alla de barn de egentligen inte får ha, samtidigt som just dessa kvinnor fortfarande tror. Oavsett vad som händer.

ps. Enligt stavningskontrollen i den här bloggen har jag stavat muslimer fel, det ordet är obefintligt i deras vokabulär. Rasistiskt? ds.