En dag i taget

Jag har hittils lyckats få en kille att slå en annan, jag har slagit i ryggen ordentligt, jag har blivit sextrackaserad på gatan, jag har gått vilse i natten och jag har sett en tjej kissa ner sig på fyllan. Välkommen till Florens mina vänner. Men var inte orolig, det är inte jag som dricker mest, låter eller syns mest. Oh nej. En och annan rumskompis däremot är inte rädd för att bli full, och det är väl sådär imponerande. Senast igår natt blev hon av med både mobil och plånbok pga sin fylla och om jag ska vara ärlig var det nästan väntat. Förr eller senare.

...Livet här i Florens rullar på ganska bra, med och utan fester. Ryggen känns bättre, inte Bra men bättre, och jag har till och med hunnit se lite palats och gigantiska trädgårdar under tiden.

Idag är en sådan dag som är perfekt att använda för museebesök eller liknande tack vare vädret. Synd bara att det är lördag och det förmodligen är massa folk där. Skaffade däremot ett väldans bra kort som innebär att jag inte behöver stå i massa köer. Men jag vet inte, jag ska kanske bara ligga hemma och titta på Kalle och Chokladfabriken! Är det bara jag som älskar den filmen?!

Senaste veckan har varit tuff, skolan har varit ovanligt tråkig, vädret ovanligt dåligt och jag har längtat hem. Inte hem hem, men mest längtar jag nog efter folk jag känner. Därför ser jag verkligen fram emot när det börjat trilla in lite känningar. Men som det ser ut nu dröjer det väl. Livet är inte bara antika statyer och strålande solsken här i Toscana.

Dags för lite Charlie and the Chocolate factory. Godeftermiddag.

En vanlig tvättdag i fröken Johanssons fönster. Sen att det började regna var en annan historia.