Framåtbakåtuppochner

Det mörkt lila nagellacket har, till vissas förtjusning, bytts ut till vårigare färger. För visst är det väl nästan sommar, jag anser att så länge solen skiner finns det hopp. Kallt som tusan bara. Men vad gör det när man blickar framåt, som jag.

Har just beställt några böcker så jag inte får tråkigt på min italienresa. Inte för att det är det jag går in för, men det lär väl bli en del ensamma nätter. Bland annat blev det en skriven av Obama. Några förväntningar har jag inte, men den kan väl knappast vara uttömmande ointressant.

Någon som inte blickar framåt utan snarare bakåt, långt åt helvete bakåt, är den lilla homosexuella killen i Vatikanen. Ni får ursäkta min liknelse, jag har inget emot homosexuella. Men just han är inget vidare klyftig. Och jag är garanterad över att det måste finnas någon form av spänning i ett hus fullt av indoktrinerade män i mössor. Därav homosexualiteten.
...Visst, jag är inget stort fan av religion i den meningen att jag tycker det gör mer skada än nytta många gånger. Å andra sidan tycker jag religion som fenomen är väldigt intressant. Men när Benedictus anser att lösningen till AIDS inte är kondomer utan i "ett andligt och mänskligt uppvaknande" och "vänskap med dem som lider" då börjar jag undra. Eller nej föresten. Jag blir faktiskt inte förvånad, snarare trött på att ingen säger till den där hur världen faktiskt fungerar.

Men det är klart, tro på Gud, läs Bibeln, gå i kyrkan, sjung sånger, be en bön, le mot dina grannar och ge fan i att bli våldtagen så ska du se att du aldrig någonsin blir smittad med HIV. Lätt som en pannkaka. Det är förödmjukande


Ska kanske nämnas såhär avslutande att jag igår för första gången i mitt tjugoettåriga liv sökt in till universitetet. Litet steg för människan, stort steg för Cicci. I ansökan fanns bl.a. program som Internationella relationer, Globala studier, Human rights, Internationell samhällsvetenskap, Mellanösternstudier, Konfliktlösning osv osv. Med andra ord är det ungefär det samma alltihop. Förutom att studierorterna sträcker sig från Göteborg, Växjö, Lund och Malmö. Men vi får väl se. Kanske fastnar i Italien om jag har otur.

Så. Nu har jag tryckt ner påven lite idag också. Skönt. På återseende.