Det var en gång en liten flicka som skulle köra sin mammas stora silverfärgade Ford Windstar till bilbesiktningen. Det var en vackert solig, men ack så blåsig, tisdagsförmiddag och den lilla flickan hade som vanligt lite bråttom med tiden. Snabbt gick det och fram for hon.
...Väntades utanför i prydliga rader stod bilarna och alla väntade så fint på dess tur. Vad den lilla flickan inte visste var att hon var tvungen att gå ur biljäveln och registrera sin ankomst. Så när tjugo minuter hade passerat sade registreringsapparaturen åt den lilla flickan att hon hade anlänt på tok för sent. Trots att hon där, i de prydliga raderna, stått och väntat längre än längst.
Ja, så kan det gå när man inte har en aning om hur man går till väga när man ska besiktiga bilen. Så jag fick snällt åka hem igen och skaffa mig en ny tid på torsdag. Oops.
Sen kan tilläggas att den där lilla flickan, jag, senare under dagen åkte in till stan för att handla presenter åt sina småsystrars 5årsdag. Som plåster på såren köpte hon lite åt sig själv också. Lite. Mycket.
Nu är jag sådär lagom trött som man ska vara när man blir skäggad av Victor på 58an på väg hem. Riktig igelkott är vad han är. Ser dessutom fram emot lilla barrundan på Handels med Hanna imon. Kommer sakna.
Godkväll Askim
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar