lördag, mars 21

Godmorgon

Är det möjligt att förneka sin egen person till en sådan grad att man istället förtrycker andra med samma egentliga existens. Jag pratar om Sten Sandmark som uppenbart måste vara homosexuell. Trots det ingår han i en liten pojkklubb som med hjälp av det starka grupptrycket förnekar att miljoner judar dött under andra världskriget. Dessutom är de inte rädda för att uttrycka sig om sina rasistiska åsikter både i tal och skrift. Men det är klart, svaga människor är rädda för sådant de inte känner till. Ungefär som förr i världen. Vad mer kan man säga.


Tycker det är märkligt att man kan påstå sig leva efter en sk. sann lära när inte alla människor kan ingå i denna lära och bli respekterade för vilka de är, inte för vad de tror. Dessutom när den svenska killen Sten uppenbarligen är en homosexuell böghatare. Stackarn.
...Frågan är vilken sida man ska stå på. Eller så skiter jag bara i allt ihop och går och äter frukost istället. Så får det bli.



Ursäkta mitt språkbruk, jag har, åter igen, ingenting emot homosexuella. Så länge de inte ingår i något så barnsligt som SSPX.

Inga kommentarer: